Det finns en tid för allt

 
 
Har ni det också så att vissa böcker kan man inte läsa ibland, för de stämmer inte överens med den sinnesstämning man är i för tillfället? För mig händer det ganska ofta. För några dagar sedan till exempel, så började jag läsa Ett litet liv av Hanya Yanagihara men jag var tvungen att sluta. Det är en mycket speciell roman, en djuplodande bok, som jag inte var i rätt sinnesstämning för. Botaniserade lite bland mina olästa böcker i bokhyllan och fastnade så småningom för Peter Hoegs bok Effekten av Susan. Första meningen och sen var jag fast. Det var förstås inte bara första meningen, utan helhetsintrycket boken gav; typsnitt, bokomslag, lukt, papperskvalité. Allt detta samverkade till en helhetsupplevelse som passade mig just då. 
 
Ibland är min sinnesstämning sådan att jag inte kan läsa något "djupare" än kioskromaner, ibland måste jag ha deckare, Jane Austen eller en litterär feel-good roman. Men oftast vill jag dock ha - behöver jag - romaner som går mer på djupet, som te x  Ett litet liv. Men det finns en tid för allt. 

Livets ljuvlighet och farlighet

 
 
Jag har sagt det tidigare, men säger det igen för eventuella nytillkomna läsare; det finns orsaker till att jag ibland gör längre uppehåll här på bloggen - det kan vara alltifrån min whiplashskada till Röda Veckan (som för mig är rena helvetet). Nu är det fem dagar sedan jag skrev sist, men det har som sagt sina orsaker.
 
I det här inlägget vill jag berätta om en bok jag just läst ut, nämligen Musselstranden av Marie Hermansson (Bonnier Pocket, 2016). Ulrika tar med sina två söner till det ställe där hon tillbringade sina barndoms somrar tillsammans med sin sommarbästis Anne-Marie, men besöket slutar inte riktigt som hon tänkt sig - barnen gör en hemsk upptäckt. Besöket väcker också många minnen till liv, särskilt den sommaren som Anne-Maries lillasyster 4-åriga Maja försvann och vilka konsekvenser detta fick. Kanske detta mysterium kan få sin förklaring i nutid? Livets ljuvlighet och farlighet har stämt möte....
 
Hermansson skriver som vanligt på ett vardagsnära men inkännande språk och hennes personporträtt känns trovärdiga. Intrigen är lite finurlig och det gillar jag, att den inte är helt självklar alltså. Detta är en bok som passar sig ypperligt i hängmattan en solig semesterdag eller framför öppna spisen en regning dag. Hermansson är faktiskt en av få svenska författare som jag gillar och ni som har följt mig ett tag vet ju hur mycket beröm det egentligen innebär!

Skönlitteratur är bättre för hälsan än självhjälpsböcker

 
 

Exemplet med Sofia är bara ett av många på läsningens stora betydelse för att bli frisk och må bra till kropp och själ.
– Studier som jag har gjort visar att läsning av skönlitteratur leder till avslappning och återhämtning, säger Cecilia Pettersson, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Den där egna tiden i soffan med favorit­boken visade sig betala sig flerfalt för många av dem som jag har intervjuat. För några medförde den att de orkade ta tag i vardagen på ett annat sätt än tidigare, för andra gav den en chans att för ögonblicket glömma en svår livssituation, exempelvis präglad av sjukdom.
Ända sedan antikens dagar har skönlitteraturens betydelse för människors välbefinnande varit en brännande fråga. Aristoteles var en av dem som betraktade litteraturen som läkemedel för själen. I dag råder det ingen tvekan om ­kulturens positiva effekter på hälsan. Och de gynnsamma resultaten kommer man förstås inte bara åt genom läsning utan egentligen all sorts kultur.
Just Göteborgs universitet, där Cecilia Pettersson är verksam, har profilerat sig inom ämnet. Här finns Centrum för kultur och hälsa, som samlar forskning från olika discipliner. Under hösten publicerades härifrån antologin Kultur och hälsa i praktiken som visar hur kultur på­verkar såväl det fysiska, mentala, sociala och existentiella hos människor. Forskningen omfattade allt från musik, film och litteratur till trädgårdsterapi, fotografi, arkitektur och drama.

BEGREPPET BIBLIOTERAPI har på senare tid dykt upp allt oftare i medier och samhällsdebatt. Numera finns ordet även med i Nationalencyklopedin – och sedan flera år har SVT:s litte­raturprogram Babel ett stående inslag som de ­kallar just biblioterapi. Det går ut på att de ­inbjudna författargästerna ger boktips utifrån brev där tittarna beskriver ett problem som de vill komma till rätta med.
– Det finns alltså redan en mängd sammanhang i Sverige där litteraturen används som den gör inom biblioterapin, för att förbättra människors mående, utan att det kallas för biblioterapi, säger Cecilia Pettersson.
– Det kan också handla om litteraturcirklar på bibliotek, riktade till människor som är sjukskrivna eller mår psykiskt dåligt. På Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg använder man sig bland annat av högläsning för små barn som ett sätt att minska smärta och oro.
Att betona läsningens betydelse är i mångt och mycket att sjunga långsamhetens lov, och kravlöshetens. För läsning av skönlitteratur fungerar betydligt bättre än så kallade självhjälpsböcker, visar forskning som Cecilia Pettersson gjort tillsammans med Lena Mårtensson, fil dr och arbetsterapeut.
– Självhjälpslitteraturen ger ofta en mängd råd som läsaren förväntas ta till sig och rätta sig efter, och då upplevs kraven för stora. Skönlitteraturen erbjuder däremot en berättelse att associera fritt utifrån, eller en karaktär eller situation att spegla sig i. Jag tror att det är i den skönlitterära be­rättelsens fria förhållande till verkligheten som mycket av den terapeutiska potentialen ligger.
Hur kan intresset för kulturens och hälsans samverkan utvecklas i Sverige?
– Jag tror att vi kommer att få se fler varianter av kultur på recept framöver. Att biblioterapi och andra konstterapier i högre utsträckning blir ett komplement till medicinsk behandling. Och jag hoppas att fler inom vården kommer att inse vad just skönlitteraturen kan bidra med i dessa sammanhang.

 

Elin Persson

http://www.femina.se/las-och-ma-bra-stressa-av-med-bocker/