Sympatisören och De hängivna
Historien skrivs av dom segrande lyder talesättet, men det finns ett undantag och det är Vietnamkriget. Den historien skrevs av förlorarna och den historieskrivningen har färgat vår uppfattning om vad som hände och varför. Den bild som tecknats av Vietnam har varit schablonaktig och inte alls rättvis mot vad vietnameserna själva upplevde. Viet Thanh Ngyen har skrivit två böcker - Sympatisören och De hängivna - som ger en helt annan och som det känns mer rättvisande bild av Vietnam och dess folk, av de konflikter som slet sönder landet och om folket som levde i detta kaos.
Sympatisören handlar om en namnlös kommunistisk agent som infiltrerat den sydvietnamesiska sidan och arbetar där som underrättelseofficer och nära en General. När Saigon faller flyr han tillsammans med Generalen och hans familj, samt några andra till USA. Där försöker Generalen att bygga upp ett sydvietnamesiskt motstånd som är tänkt att så småningom åka tillbaka och rädda Vietnam från kommunisterna. Under hela denna tid så sänder kommunistagenten hemliga rapporter till sin närmaste överordnad och tillika bästa vän. Generalen misstänker dock att det finns en förrädare i leden och den namnlöse agenten måste nu skydda sin tänckmantel.
De hängivna är en fristående fortsättning och handlar om hur den namnlöse nu har hamnat i Paris efter att ha suttit ett år i ett kommunistiskt omskolningsläger. Den fd agenten börjar här att ägna sig åt droghandeln, vilket inte riktigt var det han tänkt, men man måste ju ta de möjligheter som bjuds. Dock finner han sig indragen i ett intellektuellt vänstersällskap - som också blir hans kunder av droger, liksom han blir djupare insyltad i en konflikt i den undre världen där spöken från den franska kolonialismen härskar.
Agenten är en grubblande man. Han ser sig själv som en man med två ansikten, dels det alla ser och dels den hemlige agenten - han lever i två tidszoner: här (USA) och där (Vietnam), i nuet och i det förflutna. Han kan se allt från två håll och kan därför också sympatisera med alla, vilket också inbegriper hans fiender. Liksom Rousseau skriver han ner sina bekännelser (i två böcker). Han rannsakar sitt liv och sina handlingar, känslor och ord. Han ser på sig själv utifrån och inifrån. Han försöker förstå.
Viet Thanh Ngyen skriver i en satirisk stil som fördjupar upplevelsen av det absurda som huvudpersonen upplever. Det absurda blir det normala. Ibland skrattar man, ofta gråter man och hela tiden känner man förståelse för huvudpersonen.
Dessa böcker är en helt otrolig läsupplevelse och ger en skarp och färgstark bild av Vietnamkriget, av kolonialismen, av flyktinglivet, av krig och av den undre världen. Dessa böcker skakar om. Du kommer aldrig mer att bli densamme när du läst dom.
