Vampyrtrilogi
För ganska längesedan läste jag en vampyr-trilogi; Släktet, Förgörelsen, Evig natt av författaren Guillermo Del Toro.
I Släktet kan person- och miljöbeskrivningarna lämna en del övrigt att önska, men själva storyn är så filmisk beskriven och upplagd att man inte kan göra annat än att förlora sig i handlingen. Ett plan landar på en flygplats -och helt plötsligt släcks allt ner och ingenting hörs från planet, inget ljus eller ljud; det går inte att få kontakt med cockpit. När man efter en hel del arbete äntligen kan komma sig in i planet, finner man att alla är död, förutom fyra passagerare som har överlevt -eller vem är egentligen död och levande? Liken försvinner från bårhuset samtidigt som folk oförklarligt försvinner från staden. Första boken beskriver hur vampyrviruset sprider sig tack vare Mästarens ondskefulla slughet.
I Förgörelsen så har Mästaren tagit över hela världen och även fått en del människor att arbeta för honom. Dock finns det en liten grupp motståndsrebeller som med alla medel försöker att störta honom. Det hela försvåras av människors överlevnadsinstinkt i den bemärkelsen att de gör allt för att överleva, t o m sviker mänskligheten och allierar sig med Mästaren mot sin egen art.
I Evig natt handlar om slutstriden och den slutgiltiga uppgörelsen. Vem ska segra? Det onda eller det goda? Boken har inte ett typiskt "Hollywood-slut", vilket den ska ha en eloge för. Allt slutar inte sockersött, precis som i verkliga livet.
Visst har man väl läst vampyrböcker tidigare - men det här är på en helt annan nivå. Vampyrismen orsakas av ett slags virus som förändrar biologin in ens kropp, tar över kroppen och det som var en person, helt och hållet - en slags biologisk våldtäkt. Processen beskrivs ganska så vetenskapligt, vilket gör allt så mycket mer realistiskt och trovärdigt. Det man har vetat om vampyrer stämmer inte alls - det är mycket värre!
Serien tar upp den eviga kampen mellan ont och gott. Berättelserna visar också på hur snabbt och "enkelt" ett samhälle kan kollapsa. De här böckerna är mycket fängslande, kanske inte så mycket för person- och miljöbeskrivningarna eller språket i övrigt, men för själva handlingen och vad den symboliserar. Del Toro har skrivit många filmmanus och det märks på uppbyggnaden av handlingen, den är bitvis väldigt filmisk och spänningen byggs upp undan för undan.
Den här serien tar upp frågor om gott och ont; om vad man är beredd att göra för den man älskar; när slutar en person vara en person; hur snabbt fallererar civilisationen; hur stark är överlevnadsinsikten och vad är man beredd att göra?
Läs den här serien! Den är helt otroligt bra! (Ja, jag vet att den gåttsom serie och jag såg den då, men böckerna är bättre!)
