Jag är glad att mamma dog
Jennette McCurdy var bara 6 år när hon gick på sin första fimaudition. Hennes mamma var den pådrivande och Net (som hon kallades) gick på danslektioner, teaterlektioner, bantade ständigt och hela hennes liv gick ut på att vara en sådan som regissiörerna ville ha. Men inuti skrek hon, där inne fanns en flicka som ville vara fri, ville göra vad hon tyckte om - vilket var att skriva och inte att agera! Men Nets mamma var narcisitisk oh manipulerade sin dotter på ett oerhörd effektivt sätt genom känslomässig utpressning, så Net tvingades leva sin mammas dröm. Net utvecklade anorexi, bulimi och OCD, för att inte tala om hennes inre liv.
Boken är en svidande och drabbande historia och man vill bara rädda flickan som ingen såg, som levde i en dysfukntionell familj, där mamman förutom att vara en narcissist även var en hoarder, med allt vad det innebar.
Jag kan relatera till boktiteln, att Net blev glad när hennes mamma dog. Det är hemskt att leva i en slags känslomässig manipulation för man kan inte bli fri förrän förövaren är död. Nets berättelse är en tragisk berättelse om en barndom som präglades av melankoli, kärlekslöshet och utsatthet och där Net var alldeles ensam i stormen. Men det slutar inte där. Livsviljan är stark, viljan att inte bara överleva, utan även att leva vinner.
