De andra
Det är sällan jag är så här skakad, tagen, upprörd, arg, ledsen, förtvivlad efter att ha läst en bok! Nils-Petter Löf har skrivit en fantastisk bok, en norrländskt fantasy, ett drama i ett litet samhälle där kampen mellan gott och ont står, balansen mellan kaos och ordning; De andra (Whip Media, 2017).
John är 16 och ska börja första året på gymnasiet. För att slippa den långa pendlingsvägen så hyr han en liten lägenhet inne i Ånge, bara några minuters väg från skolan. Han tycker det är skönt att flytta hemifrån, att det är spännande att få rå sig själv, men samtidigt är allt det nya lite nervöst. John kommer sig själv ovetandes att hamna mitt i kampen mellan kaos och ordning i det lilla samhället. En flicka dör på mystiskt vis. Konstiga varelser ses i centrum - eller om det var huliganer som kastade sten...Elevrådet, dit John väljs in, är inte alls ett vanligt elevråd, det kallas för spökrådet. Elever i hans nya skola har konstiga förmågor. John upptäcker att det finns mer än vad vi människor kan se, det finns en sovande värld som de med vissa förmågor kan besöka i drömmarna. Men om John kan besöka den andra världen, innebär det också att varelser därifrån kan komma till denna, vilket också händer. För att krångla till det ännu mer, blir John kär i kaoselevernas ledare, samtidigt som han också har vissa känslor för systern till tjejen som dog.
Jag hade inte några som helst förväntningar på denna bok. Läser vanligtivis inte fantasy, men tyckte att jag skulle våga prova något nytt. Att boken dessutom utspelar sig i norra delen av Sverige bidrog nog också till att jag blev nyfiken. När jag fick boken så slog jag genast upp den och läste första meningen - för den är alltid avslöjande - och fick rysningar! Blir man fångad av första meningen då vet man att resten av boken är bra! Oftast tar det någon eller några sidor innan man känner bokens puls - det ska definitivt inte behöva ta halva eller ens en tredjedel av boken innan man känner dess puls! I De andra fångas man av första meningen. Det var hur Löf hanterar språket som fångade mig, som jag gillar skarpt. Jag tycker också att han på ett utomordentligt sätt har åskådliggjort hur det är att vara tonåring, att balansera mellan barn och vuxen. Den värld som Löf skapar är trovärdig, ja, så pass trovärdig att jag efter några sidor tänkte att till Ånge vågar jag då aldrig åka!
Jag tycker att De andra - som är den första boken i en serie - mycket väl står sig i konkurrensen med exempelvis Harry Potter-böckerna. Fast den här boken är mer verklighetstrogen och därför också på ett sätt lite mer skrämmande.
