Böckerna
Svante Weyler har varit förläggare för många av våra älskade författarskap. I hans bok Böckerna och meningen med världen möter vi Weyler i memoariska glimtar, men får även sceniska möten med kända författare som Imre Kertész, P O Enqvist, Torgny Lindgren, Hillary Mantel och Marilynne Robinson för att nämna några.
I 32 kapitel skildrar Weyler en intim relation med litteraturen och hur böcker tar sig in i männikans inre och påverkar ens liv, eller i detta fall, hans liv. Böckerna ger mening åt det meningslösa, ger stadga åt det vingliga och stärker det som är skört. Litteraturen förklarar världen och kan i vissa fall förklara det oförklarliga. Men för att kunna göra detta så måste ju litteraturen hålla en viss klass. Weyler menar att det finns två typer av literatur; hög och låg. Den höga har en avsikt att förklara världen, medan den låga har som sin främsta uppgift att underhålla läsaren. Man kan inte enbart titta på försäljnigssiffror utan på innehåll. Bara för att en bok säljer jättebra, betyder det inte automatiskt att den har ett högt litterärt värde.
Litteraturen kan hjälpa till att hela ett lands sår, kan levandegöra historiska personligheter. Litteratur kan vara som musik; det finns ingen linearitet, intrig eller enkla sammanhang. Litteratur är handen i handsken.
Svante Weylers bok är en sådan där som man inte bara kan kasta i sig, som man kan göra med en hamburgare. Boken är snarare en utsökt entrecote som man vill tugga sakta och njuta av varje tugga. Jag får hela tiden avbryta min läsning för att skriva upp böcker som jag måste läsa, för att kolla upp författare jag blir nyfiken på eller bara för att blunda och njuta av smaken och känna mig lycklig för att någon annan tänker som jag, att någon annan utrrycker mina känslor.
I boken skildras Västerbotten som ett ställe där det är glest mellan människorna men tätt mellan kyrkorna. Det stämmer. I vår stads omkringliggande byar finns det ett bönhus i varje by. I centrala stan finns 6 kyrkor, samt ett antal frikyrkor. Det är inte bara religionen som tar plats, utan även hockeyn, som väl i det närmaste också kan betraktas som en slags religion. Men vi är också läsare. Trakten är känd för att väckelsen gått fram starkt. Läsare kom dom att kallas som blev väckt från sin religilsa slummer och började läsa Bibeln och ta den på allvar. Kanske spillde denna läsning över även på profan litteratur. Folkrörelser har också varit starka här uppe; förutom religionen och läsarna, så även arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen och i dessa rörelser blev ju bildnigsidealet en central faktor.
Men det är inte bara det, det finns något mer i vår stad, med dess omkringliggande byar, något som gör att så många härifrån har kommit att bli berömda författare. Mest kända är väl P O Engqvist, Torgny Lindgren och Sara Lidman. Den senaste i raden är Stina Jackson. Det återstår att se hur hennes karriär utvecklar sig, om hon kommer att kunna axla manteln efter de stora. Lite kuriosa i sammanhanget: Jackson och Lidman är släkt.
