Hjärtats mörka flod
Dean Koontz skrev Hjärtats mörka flod för nästan 30 år sedan. Jag läste den då och den har stannat kvar i mig sedan dess. Som jag har skrivit tidigare här på bloggen så hade jag glömt bort både författare och titel, men av en händelse (fast jag tror inte på slumpen) så dök den upp i mitt liv igen. Nu har jag läst om den och den är faktiskt ännu bättre nu! Då såg jag inte - eller kom inte ihåg - vilken otrolig samhällskritik som Koontz faktiskt presenterar i boken. Frågorna som romanen ställer är vad frihet egentligen är, vad man är beredd att göra för denna frihet, för den man älskar, om tiden kan läka alla sår, om kärlek kan läka sår, vad är det egentligen att leva, vilken roll skall myndigheter ha, hur stor makt ska politiker och andra makthavare egentligen tillåtas att utöva, osv. Fast nu går jag händelserna lite i förväg, har ju inte ens berättat vad romanen handlar om.
Spencer Grant är ett man med ett mörkt förflutet. I tonåren fick han på nära håll se konsekvenserna av vad ondskan i hjärtats mörka flod kan bli och sedan dess har han försökt att fly sitt förflutna, att straffa sig själv för att han lever. Han möter en kvinna vid namn Valerie på en bar och något hos denna kvinna fångar hans hjärta. Spencer väntar utanför baren tills hon slutar och skuggar henne ända hem, sedan sitter han där resten av natten. Dagen efter dyker inte Valerie upp på jobbet så Spencer bestämmer sig för att åka förbli hennes hus. Det ser mörkt ut och han blir orolig att något har hänt, så han tar sig in och upptäcker att Valerie verkar ha lämnat huset, flytt hastigt. I samma veva anfaller en grupp agenter från en namnlös byrå huset och Spencer måste fly för livet. Inom sig känner han att Valerie är i fara, så han bestämmer sig för att leta reda på henne - men hur skall han göra det om han knappt känner henne? Tillsammans med sin trogne följeslagare, den mycket rädda hunden Rocky, beger han sig ut på vägarna. Spencer letar efter Valerie, men det gör den namnlösa byrån också. Vem ska hinna först?
Den här boken har allt! Den är välskriven, läsvärd, tänkvärd och ibland också underhållande. Dessutom har den ett viktigt budskap. Jag måste nog medge att Hjärtats mörka flod är en av de bästa böcker jag läst.