Katten som räddade böcker
Den japanske författaren Sosuke Natsukawa har skrivit romanen Katten som räddade böcker. Här får vi lära känna enstöringen Rintaro Natsuki, som bor med sin morfar som äger och driver ett bokantikvariat. Rintaros föräldrar skildes när han var liten och mamman dog några år senare och då flyttade Rintaro till sin morfar. Han växte upp med böcker och umgås hellre med böcker än med människor. Men så för Rintaros morfar och förändringarnas vind blåser. En moster till pojken ska ta hand om honom och bokantikvariatet kommer att stängas. Men så dyker det plötsligt upp en talabde katt som ber Rintaro om hjälp med att rädda böcker. Nu börjar en tid av äventyr med livet som insats och som tvingar Rintaro ut ur sitt skal. Det hela kommer att sluta med att Rintaro får lära sig viktiga lärdomar om livet och om att vara människa, men samtidigt så är det också hans kärlek till böcker som kommer att rädda honom. Vad han också lär sig är att kärleken kan komma när man minst anar det och att man då måste våga öppna upp sitt hjärta.
Vilken fantastisk liten bok! Den beskriver litterära sanningar på ett enkelt och tydligt språk. Den ställer frågor som vad böckers kraft egentligen är, om omläsning av böcker är viktigt; liknelsen att läsa svåra böcker är som att bestiga ett högt berg, vägen upp kan vara svår, men utsikten och de erfarenheter man gör på vägen är värt det.
Precis som några av huvudpersonerna går jag också alltid omkring med en bok i väskan och läser när jag kommer åt. Det är svårt att förklara för någon som inte älskar böcker vad det egentligen innebär att älska böcker, man låter nog mest galen. Därför är det så befriande att träffa på sådana som gör det, som älskar böcker och som kan sätta ord på vad man tycker, tänker och känner.
Att läsa denna bok var som att ligga i hängmattan en solig och varm sommardag, med en bra bok och med en kall dryck inom räckhåll. Man blir varm, man blir lycklig och man får göra det man älskar mest: att läsa.
