Vindens skugga
En av mina favoritromaner är Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Jag vet inte hur många gånger jag läst den, men många är det! Nu har jag läst om den, allt i enlighet av mitt nyårslöfte att läsa om böcker.. Förunderligt nog så hittar man nya saker för varje ny gång man läser den.
Vi går möta 10-årige Daniel som får följa med sin pappa till ett mycket hemligt ställe, De bortglömda böckernas gravkammare. Detta ställe är en tillflykt för bortglömda, kasserade böcker, böcker som behöver skydd för att de inte ska försvinna och förstöras. Där får Daniel välja ut en bok som han ska bevara. Daniel blir så fascinerad av boken Vindens skugga av Julián Carax att han börjar undersöka författaren närmare i syfte att skaffa alla böckerna. Men det visar sig bli svårt. Det är nämligen någon som går omkring och bränner alla böcker av Carax.
Denna roman har allt! Kärlek, äventyr, mystik, spänning, godhet, ondska. Zafóns språk är så särpräglat, så fantastiskt att man går och tuggar om meningar, suger på dom som på godis.
Sammanlagt är det fyra delar i serien om De bortglömda böckernas gravkammare, men jag tycker denna första är den bästa. Eller första och första...Zafón har sagt att det egentligen inte spelar någon roll i vilken ordning man läser delarna, utan att man kan få olika infallsvinklar beroende på vilken ordning man väljer.
Tyvärr kommer det inte fler böcker från denna fantastiske författare eftersom han dog i magcancer i juni ifjol.
