Mordet på kommendören, del 2
Haruki Murakami fortsätter sin berättelse om den 36-årige konstnären i del 2 av Mordet på kommendören (Norstedts, 2019) som har undertiteln En föränderlig metafor. Mannen har flytt sitt gamla liv efter en uppslitande och överraskande skilsmässa och efter att planlöst ha rest runt, så landar han i ett ensligt litet hus uppe i bergen. Efter stt ha upptäckt en tavla som husets ägare gömt uppe på vinden, börjar konstiga saker att hända vilketvleder till att konstnären börjar skapa tavlor av en helt ny karaktär.
Murakami skriver magisk realism och det på ett sätt som verkar trovärdigt och inte alls påhittat. En torr, men inte tråkig, och saklig ton på ett glasklart språk leder läsaren framåt genom händelser som inte kan förklaras av förnuftet. Antingen accepterar man dom eller inte.
Murakami skriver om konst och om tiden och hur dessa två saker påverkar oss. Livet är en föränderlig metafor som man hela tiden försöker att uttyda och tolka.
