Historieläraren
Matt Haig har skrivit en fantastisk bok som heter Historieläraren (Bokförlaget Polaris, 2018). Det handlar om Tom Hazard som är 439 år. Han är en alba, en som inte åldras i samma takt som vanliga människor. På 15 år åldras han bara 1 år. Fastän Tom är över 400 år ser han ut att vara i 40-årsåldern.
Tom har levt länge och har levt olika liv. Han kan inte stanna längre än 8 år på samma ställe, sedan byter han identitet, jobb och stad. Ibland också land. Vart åttonde år måste Tom utföra en uppgift åt Albatross-förbundet, förbundet för sådana som han. Det handlar om att leta reda på en annan alba och övertala denne att gå med i förbundet.
Men på sistone har Tom haft sina dubier om förbundet och dess ledare Heinrich har han aldrig tyckt om. Denne har lovat Tom att hjälpa till att leta reda på Toms dotter som varit försvunnen i 400 år (ja, hon är också en alba, hennes mamma var det inte). Det är endast av den orsaken som Tom stannar, det och att förbundet ger en slags stabilitet i hans liv. Toms ständiga längtan är hans dotter. Skall han finna henne? När Tom flyttar till London för att börja ett nytt liv som historielärare, möter han kollegan Camille som Tom motvilligt faller för. Motvilligt, för Tom har redan älskat en dagslända och det gick ju som det gick.
Hur Toms liv gestaltar sig, om han ska våga börja leva och sluta vara rädd för allt, det handlar Historieläraren om. Haigs språk är kristallklart och skarpt. Personbeskrivningarna likaså. Man sitter och antecknar i minnet en träffande formulering om livet och tillvaron. Haig har skrivit en realistisk bok, det känns som omdet skulle kunna vara så här. De tankar och känslor som beskrivs hos en alba känns autentiska, liksom upplevelserna. Detta är första gången jag läser något av Matt Haig men det är definitivt inte den sista!
