Djup beröring
Under åens lopp så blir det en hel del böcker lästa och att några då berör en extra djupt är inte alls konstigt. En bok som berört mig mycket och betytt mycket för min själsliga mognad är Per-Anders Fogelströms Stockholm-serie. Dessa böcker återkom jag ständigt till ända upp tills jag var drygt 20 år. Personerna blev så väldigt levande för mig, som nära vänner som gav mig råd och uppmuntrade och fömanade mig.
En annan bok som påverkat mig på djupet är naturligtvis John Steinbecks Öster om Eden. Jag ska inte skriva så mycket om den boken är, eftersom det gjorde jag i ett annat inlägg för inte så längesedan. Det räcker med att säga att Steinbecks språk golvade mig helt och hållet.
Colleen McCulloughs Flickan utan röst är också en sådan bok. Den handlar om att våga vara sig själv och att ta konsekvenserna av de val man träffar, att gå utanför konventionerna.
Eftersom jag är adopterad från Indien, så brukar jag följa en del indiska författare som exempelvis Jhumpa Lahiri och Salman Rushdie. Anita Nair har gett ut en roman som heter Kvinnor på ett tåg som handlar om kvinnlig styrka när det gäller att överleva i en manlig tillvaro. Det är en bok som jag också återkommit till flera gånger för att den berört mig på djupet och fått mig att inse en del saker, som tex att livet blir som man gör det till, att man kan vara starkare än man tror och att om man vll ha förändring så måste man ibland ta intiativet och/eller finna styrkan i att acceptera sin livssituation.
