Skönlitteratur är bättre för hälsan än självhjälpsböcker

 
 

Exemplet med Sofia är bara ett av många på läsningens stora betydelse för att bli frisk och må bra till kropp och själ.
– Studier som jag har gjort visar att läsning av skönlitteratur leder till avslappning och återhämtning, säger Cecilia Pettersson, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Den där egna tiden i soffan med favorit­boken visade sig betala sig flerfalt för många av dem som jag har intervjuat. För några medförde den att de orkade ta tag i vardagen på ett annat sätt än tidigare, för andra gav den en chans att för ögonblicket glömma en svår livssituation, exempelvis präglad av sjukdom.
Ända sedan antikens dagar har skönlitteraturens betydelse för människors välbefinnande varit en brännande fråga. Aristoteles var en av dem som betraktade litteraturen som läkemedel för själen. I dag råder det ingen tvekan om ­kulturens positiva effekter på hälsan. Och de gynnsamma resultaten kommer man förstås inte bara åt genom läsning utan egentligen all sorts kultur.
Just Göteborgs universitet, där Cecilia Pettersson är verksam, har profilerat sig inom ämnet. Här finns Centrum för kultur och hälsa, som samlar forskning från olika discipliner. Under hösten publicerades härifrån antologin Kultur och hälsa i praktiken som visar hur kultur på­verkar såväl det fysiska, mentala, sociala och existentiella hos människor. Forskningen omfattade allt från musik, film och litteratur till trädgårdsterapi, fotografi, arkitektur och drama.

BEGREPPET BIBLIOTERAPI har på senare tid dykt upp allt oftare i medier och samhällsdebatt. Numera finns ordet även med i Nationalencyklopedin – och sedan flera år har SVT:s litte­raturprogram Babel ett stående inslag som de ­kallar just biblioterapi. Det går ut på att de ­inbjudna författargästerna ger boktips utifrån brev där tittarna beskriver ett problem som de vill komma till rätta med.
– Det finns alltså redan en mängd sammanhang i Sverige där litteraturen används som den gör inom biblioterapin, för att förbättra människors mående, utan att det kallas för biblioterapi, säger Cecilia Pettersson.
– Det kan också handla om litteraturcirklar på bibliotek, riktade till människor som är sjukskrivna eller mår psykiskt dåligt. På Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg använder man sig bland annat av högläsning för små barn som ett sätt att minska smärta och oro.
Att betona läsningens betydelse är i mångt och mycket att sjunga långsamhetens lov, och kravlöshetens. För läsning av skönlitteratur fungerar betydligt bättre än så kallade självhjälpsböcker, visar forskning som Cecilia Pettersson gjort tillsammans med Lena Mårtensson, fil dr och arbetsterapeut.
– Självhjälpslitteraturen ger ofta en mängd råd som läsaren förväntas ta till sig och rätta sig efter, och då upplevs kraven för stora. Skönlitteraturen erbjuder däremot en berättelse att associera fritt utifrån, eller en karaktär eller situation att spegla sig i. Jag tror att det är i den skönlitterära be­rättelsens fria förhållande till verkligheten som mycket av den terapeutiska potentialen ligger.
Hur kan intresset för kulturens och hälsans samverkan utvecklas i Sverige?
– Jag tror att vi kommer att få se fler varianter av kultur på recept framöver. Att biblioterapi och andra konstterapier i högre utsträckning blir ett komplement till medicinsk behandling. Och jag hoppas att fler inom vården kommer att inse vad just skönlitteraturen kan bidra med i dessa sammanhang.

 

Elin Persson

http://www.femina.se/las-och-ma-bra-stressa-av-med-bocker/


Kommentera här: