Det finns en tid för allt
Har ni det också så att vissa böcker kan man inte läsa ibland, för de stämmer inte överens med den sinnesstämning man är i för tillfället? För mig händer det ganska ofta. För några dagar sedan till exempel, så började jag läsa Ett litet liv av Hanya Yanagihara men jag var tvungen att sluta. Det är en mycket speciell roman, en djuplodande bok, som jag inte var i rätt sinnesstämning för. Botaniserade lite bland mina olästa böcker i bokhyllan och fastnade så småningom för Peter Hoegs bok Effekten av Susan. Första meningen och sen var jag fast. Det var förstås inte bara första meningen, utan helhetsintrycket boken gav; typsnitt, bokomslag, lukt, papperskvalité. Allt detta samverkade till en helhetsupplevelse som passade mig just då.
Ibland är min sinnesstämning sådan att jag inte kan läsa något "djupare" än kioskromaner, ibland måste jag ha deckare, Jane Austen eller en litterär feel-good roman. Men oftast vill jag dock ha - behöver jag - romaner som går mer på djupet, som te x Ett litet liv. Men det finns en tid för allt.
