Läsning är inte logiskt

Allmänt / Böcker, Litteratur, Livet, Livsviktigt, Läsare, Läsglädje, Läsning, Läsupplevelse / Permalink / 0
 
 
 
 
Jag är med i några bokgrupper på Facebook och jag tycker det är bra, för jag får många boktips, tankar och funderingar. Ibland blir det dock lite fel och jag vill med detta inlägg klar- och tydliggöra vad jag menar i ett inlägg som blev en hetsig diskussionstråd. Får även höra att tråden bara var ett sätt att få läsare till min blogg. Det får stå för den personen, av sig själv känner man andra som det heter, så det säger nog mer om hen än om mig! 
 
Ganska ofta ser jag inlägg som handlar om att man läst si och så många böcker, att man har satt upp som mål att läsa ett visst antal böcker eller att man vill läsa en viss sorts böcker. I sig är det inte något fel på det - som en del trodde att jag menade - men jag förstår det inte och tycker det är konstigt.
 
Att säga att man ska springa 5 km på under 20 minuter gör man ju för att peppa sig själv att träna. Inom idrotten är det vitsen, att sporra sin kropp till max och testa gränserna för sig egen förmåga. När man lyckas blir man glad för det betyder att kroppen svarar på utmaningen, att den är stark och mår bra. Inom idrotten är det alltså kvantiteten som räknas. Men jag tycker inte att det är så inom litteraturen! Att läsa 100 böcker eller 300 böcker på ett år, vad betyder det? Är det inte kvalitén snarare än kvaniteten som är viktig? Visst kan jag läsa många böcker och det gör jag ju också, men de böcker som räknas är väl de böcker som lever kvar i en och blir en del av en själv? Hellre läser jag 10 böcker på ett år som verkligen berör mig, än 100 som jag visserligen tycker är bra, men inte mer än det heller.
 
Jag har Asperger, vilket i korta drag innebär att mitt  tänkande är strikt logiskt och att jag har svårt att uttrycka känslor - inte att jag inte har känslor, det är ett felaktig antagande angående Aspisar! I musiken och litteraturen däremot kommer jag i kontakt med och kan uttrycka känslor. Därför blir det så fel för mig när litteraturen och läsandet blir statistik, siffror och listor. Idrottens tänkande kan enligt mig inte alls appliceras på böcker! Jag kan visserligen förstå att folk gör läslistor för att läsa böcker med blommnamn i titeln eller årstider eller något liknande - för att få lite input på nya titlar, även om det inte är just så jag skulle göra, liksom jag inte heller skulle sortera böckerna i bokhyllan efter färg. Det ser estetiskt ut, men det är väl inte därför man har böcker?
 
I mitt inlägg på Facebook skrev jag aldrig någonstans att jag tyckte det var fånigt att göra si eller så, det var läsarnas tolkningar. Jag skrev min uppfattning och den står jag fast vid. Sen är ju inte alla lika heller, vilket är tur. För mig är litteraturen lika viktig som luften vi andas, böcker är en del av mig. Naturligtvis förstår jag att det inte är så för alla, många ser böcker som enbart ett sätt att förströ sig, men inte som någonting livsviktitigt. 
 
För mig är böcker livet och kärleken till litteraturen är livslång. Läsning för mig är inte logisk.
Till top