Läsning - en klassfråga

 
 
Läsning som en syssla för gemene man är ett relativt nytt påfund. I alla tider har läsning varit något förbehållet det över skiktet i samhället. Vanligt folk behövde ju inte läsa, skriva och räkna, de hade ingen nytta av bildning när de skulle arbeta. Visst har det funnits undantag, under antiken fast det säkert slavar som var läs- och skrivkunniga, liksom det i Sverige under 1500-talet fanns enstaka personer från samhällets bottenskikt som kunde läsa. 
 
Läsningen innebär en frihet som man förr i tiden inte hade, en frihet som möjliggjorde ens inre att växa och utvecklas, därför har också analfabetismen varit en maktfaktor eftersom det omöjligtgjort för människor att se utanför sig självt, att utvecklas och därmed ifrågasätta överheten.
 
Fortfarande är dock läsningen delvis klassrelaterad, om än inte lika påtaglig. Själv växte jag inte upp i ett hem när man läste så mycket trots att det tillhörde medelklassen. Den enda som läste var min adoptivfar och han läste inte så väldigt mycket. Jag däremot slukade böcker alltsedan jag lärde mig läsa och har fortsatt med det.

Kommentera här: