Litteraturens betydelse

 

 

Det har skrivits hyllmetrar, om inte kilometrar, om litteraturens betydelse och roll, så jag tänker absolut inte försöka täcka in området. Jag vill här bara klargöra och redovisa för vad jag personligen anser vara litteraturens betydelse för den enskilda människan – och det som påverkar den enskilde påverkar också i förlängningen samhället i stort.

 

Det är viktigt att ta upp detta, inte bara för min egen förnöjelses skull, utan också för att litteraturen konkurrerar om uppmärksamheten med dagens sociala nätverk. En helt legitim fråga är ju då om litteraturen har spelat ut sin roll? Har definitionen av litteratur förändrats med de tekniska landvinningarna?

 

Först några mer eller mindre självklara påpekanden om litteraturens betydelse.

 

·      förfinar språkkunskapen

·      ger bättre textförståelse

·      allmänbildande

·      bildande

·      ökar koncentrationsförmågan

 

Läsning är nyttig på många olika nivåer. Rent biologiskt så ökar läsning så att nätverket av nervtrådar i hjärnan blir mer finmaskigt, men läsning är också bra för den enskilde individen på ett mer intellektuellt och känslomässigt plan. Litteraturen påminner människan om hennes tankefrihet och ingjuter därigenom kraft i livet och i samhället. Genom att läsa vidgas den enskildes föreställningsvärld och man övar upp sin förmåga att se bortom sig själv och sitt eget liv. Genom att möta andras känslor och uppleva deras erfarenheter (även om det är fiktiva personer) så ökar igenkänningsfaktorn och man kan identifiera sig med andra.  Kanske kan man säga att litteraturen till viss del är moralisk, då den kan - men inte nödvändigtvis – öka den empatiska förmågan.

 

Litteratur berör, eftersom sann litteratur måste komma från livet självt. Man blir inte en bättre människa av att läsa, men man utvecklas som människa genom att man lever lika många liv som de man läser.

 

Litteraturen fördjupar ens liv på ett sätt som de sociala medierna aldrig kan göra. Fantasin är här nyckeln till en vidgad föreställningsvärld och alla vet ju att fantasin har inga gränser.  De sociala medierna triggar inte fantasins utveckling, ibland kanske det t o m är tvärtom.

 

Kan litteraturen vara revolutionär i betydelsen ha stor påverkan på samhället? Ja, delvis är det så. Onkel Toms stuga  bidrog till slaveriets upphävande. Balzacs och Ivar Lo-Johanssons romaner bidrog till att klargöra det kapitalistiska samhällets brister, Dickens böcker var en ögonöppnare för den engelska fattigdomen. 

 

Litteraturen kan vara revolutionär genom att utmana den gängse samhällssynen; Att läsa skönlitteratur är en revolutionär handling. Att regelmässigt försjunka in i en roman eller diktsamling är att slänga små käppar i det samhällsmaskineri som drivs av konsumtion och ständig tillväxt.” (Thente, DN 130815).

Litteratur är något helt annorlunda än att skriva något fyndigt på Twitter, lägga upp flashiga bilder på Instagram eller att kontinuerligt uppdatera sin stauts på Facebook. Sociala medier utmanar inte på samma sätt som en bok kan göra. En bok kan tvinga en att tänka efter, att argumentera, att känna och förstå. Läsning är inte att läsa andras statusar på Facebook, utan läsning är att beröras av andras liv och erfarenheter.

 

Man blir bildad när man läser, ja, men man måste ha klart för sig skillnaden mellan bildning och utbildning. Bildning är personlig utveckling, medan utbildning ger en kunskap för ett visst yrkesområde. Någon har sagt ungefär så här om litteraturen; där historien förser oss med fakta, hjälper skönlitteraturen oss att förstå vår historia. Historiska fakta är skelettet medan skönlitteraturen ger muskler och hud. Till exempel så kan man ju läsa böcker om emigrationen till Amerika och få reda på fakta, siffror, årtal osv. Läser man däremot Mobergs Utvandrar-serie får man en djupare förståelse och bild av skeendet.

 

Som läsare är man medskapare till den text som läses, därför att ens fantasi bygger vidare på författarens text.

 

Med allt detta sagt, så vill jag bara säga att en sann läsare tänker förstås inte på detta när hen läser. Läser gör man ju för att man vill, för att det är ett stort intresse, för att man får uppleva så mycket mer än sitt eget liv. En bra berättelse är alltid en bra berättelse, oavsett om man analyser den eller om man analyserar det faktum att man läser den. Man läser därför att man läser helt enkelt! Allt annat är bonus.

 

 


Kommentera här: