Det växte ett träd i Brooklyn
Det är en varm sommardag i Brooklyn, New York. Året är 1912. 11-åriga Francie klättrar ut på brandstegen som är utanför familjens lägenhet, för att få sitta ifred och läsa. På gården till hyreshuset där de bor växer ett träd högt upp över brandtrappan, så att Francie liksom sitter i en lövkoja. Där kan hon läsa sina böcker, iaktta människor på gården eller genom fönstren till deras lägenheter. Francie är nämligen en flicka som iakttar, som observerar och funderar.
I Det växte ett träd i Brooklyn (Bookmark, 2017) av Betty Smith får man följa Francie och hennes familj i deras kamp för mat på bordet, för att inte bara existera utan även att leva. Den här boken kom ut redan 1943 och blev genast en succé. Det förstår jag faktiskt mycket väl, för den är en unik bok och en njutning att läsa! Språket är kristallklart, personbeskrivningarna träffande och skildringen av hur livet tedde sig för fattiga Brooklynbor under början av förra seklet, där de flesta var immigranter (Francie var den enda i sin klass vars föräldrar var födda i Amerika) ; skildringen är levande.
Smith skriver helt underbart vacker ibland, eller vad sägs om följande citat, där Francies mor Katie frågar sin mor när Francie just fötts, hur Katie kan göra livet bättre och lättare för sin dotter och hon svarar:
Hemligheten ligger i att kunna läsa och skriva. Du kan läsa. Varje dag måste du läsa en sida ur en bra bok för ditt barn. Varje dag måste du göra det tills hon kan läsa själv.....Det finns två stora böcker. Shakespeare är en stor bok. Jag har hört sägas att alla livets under står i den boken....Den andra boken är Bibeln som protestanterna läser.
Katie uppmanas att läsa en sida ur Bibeln och en sida ur Shakespeare varje dag, men även att berätta sagor och om småfolket och om feér och änglar och spöken, för det är viktigt att barnet tror, för det utvecklar hennes fantasi - och den är nödvändig för att kunna överleva i den hårda verkligheten, menar Katies mor.
Den här romanen är ärlig, naken coh sann. Läs den!
